Skyddade boenden kan se olika ut beroende på organisation, storlek och inriktning. Veronica Ekström är socionom och docent i socialt arbete och har forskat på kvaliteten i skyddade boenden.

Vissa boenden kan husera 20 ­till 40 personer och har ofta resurser för omfattande stödinsatser såsom barnverksamhet och samtalsstöd. Andra är mindre och rymmer endast en eller två familjer, vilket kan vara en bättre lösning för vissa våldsutsatta kvinnor och deras barn, berättar Veronica Ekström.

Det finns även olika ideologiska skillnader mellan skyddade boenden. En del drivs med en feministisk utgångspunkt där fokus ligger på att stärka de våldsutsatta kvinnorna. Andra drivs utifrån ett mer institutionsbaserat synsätt där skyddsbehovet står i centrum. Barnperspektivet kan också vara en viktig faktor som påverkar hur verksamheten organiseras och vilka insatser som erbjuds. Socialtjänsten har en central roll i att matcha de utsattas behov med rätt typ av boende.

Lagstiftning och reglering

Skyddat boende är en boendeinsats som beviljas av socialtjänsten. Fram till 2024 var skyddade boenden relativt oreglerade, vilket gjorde att det saknades enhetliga krav på verksamheternas kvalitet.

För att åtgärda detta infördes krav på tillståndsplikt i april 2024, vilket innebär att den som vill driva ett skyddat boende måste ansöka om tillstånd hos Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Tillståndet innebär en kvalitetssäkring och regelbunden granskning, säger Veronica Ekström.

Utöver tillståndsplikten har socialtjänstlagen förstärkts för att tydligare inkludera skyddade boenden. Det innebär att socialtjänsten nu har en uttrycklig skyldighet att följa upp barn och kvinnor som bor på skyddade boenden. En viktig del i den nya lagstiftningen är att barn nu får egna placeringsbeslut vid skyddat boende, där de tidigare oftast följde med mamman. Det kunde skapa juridiska komplikationer eftersom den andra vårdnadshavaren fortfarande hade beslutanderätt. Numera kan socialtjänsten ansöka hos förvaltningsdomstol om att barn ska få följa med sin mamma till det skyddade boendet, vilket ger ett starkare rättsligt skydd för barnen.

I den nya socialtjänstlagen som gäller från 1 juli 2025 har betoningen på förebyggande socialt arbete och tidiga insatser förstärkts. Det innebär bland annat att kommunerna fått ökade möjligheter att erbjuda insatser utan individuell behovsprövning. Skyddat boende är en sådan verksamhet som skulle kunna erbjudas utan behovsprövning, men endast till våldsutsatta vuxna. Biståndsbeslut krävs alltid när barn ska placeras.

Att erbjuda skyddat boende utan individuell behovsprövning till våldsutsatta vuxna är ett sätt att sänka trösklarna för att fler ska kunna få hjälp. Det skulle kunna möjliggöra skyddade boenden som förebyggande insats, inte bara för de allra svåraste fallen där det finns en akut risk för dödligt våld, säger Veronica Ekström.

Att leva på skyddat boende

Att bo på ett skyddat boende innebär ofta en stor omställning och kan ha flera konsekvenser. En av de största utmaningarna är ekonomisk utsatthet. Många kvinnor har svårt att fortsätta arbeta när de bor på skyddat boende, särskilt om de måste flytta långt från sin hemort eller inte får använda internet. Det kan också vara svårt att få tillgång till vård, skola och annan samhällsservice, särskilt om placeringen är tillfällig och kvinnan flyttas mellan olika boenden.

­­­­­­­­­En annan vanlig konsekvens är ensamhet. Kvinnor i skyddade boenden, oavsett om de bor kollektivt eller i separata lägenheter, kan uppleva isolering eftersom de ofta måste bryta kontakten med vänner och familj. Detta kan dock lindras genom aktiviteter och stödinsatser från personalen, säger Veronica Ekström och fortsätter:

Forskning visar att kvinnor som bor i skyddade boenden ofta mår psykiskt dåligt, och att många barn som följer med sina mammor också lider av psykisk ohälsa. Detta ställer krav på personalen som arbetar på boendena.

Placeringstiderna kan också variera stort. Vissa kvinnor bor bara på skyddat boende i några veckor, medan andra stannar upp till ett år. Däremot går trenden mot kortare placeringar eftersom kommuner försöker minska kostnaderna. Detta kan skapa problem vid avslutad placering eftersom man inte har kontroll på vad som händer när kvinnan lämnar boendet. Enligt Veronica Ekström är det viktigt att socialtjänsten tar ansvar för att säkerställa att kvinnan och hennes barn får en trygg bostad att flytta till efter det skyddade boendet.

I och med den nya lagstiftningen är förhoppningen att kvaliteten på skyddade boenden förbättras och att färre våldsutsatta kvinnor och barn hamnar i undermåliga boenden. Men det finns utmaningar kvar. Exempelvis att domstolar ibland inte förstår våldets konsekvenser fullt ut och avslår ansökningar om skyddade boende för barn, säger Veronica Ekström.

Att leva med skyddade personuppgifter innebär stora utmaningar i vardagen. Många har skyddade personuppgifter för att skydda sig från hot och våld, men stödet från samhället är ofta otillräckligt.

År 2025 lever omkring 33 900 personer i Sverige med skyddade personuppgifter. Av dessa är cirka 12 000 barn och drygt 60 procent kvinnor. En enkät som Skatteverket genomförde 2022 visar att drygt 40 procent har skyddade personuppgifter på grund av hot och våld i nära relation. Nästan en av tio uppger att skälet är hedersrelaterat hot och våld.

En vardag präglad av sårbarhet

Att leva med skyddade personuppgifter innebär stora praktiska och psykologiska utmaningar. Flyttkostnader blir ofta högre, post och digital kommunikation försenas eller hamnar fel. Det leder till påminnelseavgifter och risk för inkasso. Det kan även leda till att man inte få tillgång till hälso- och sjukvård då kallelser uteblir eller försenas. Det uppstår också ofta svårigheter med bostadsbidrag, arbete eller utbildning, särskilt när det är svårt att samordna vardag och skyddsbehov. Barn påverkas indirekt, genom att familjens ekonomiska situation försämras och stabilitet i vardagen uteblir.

Brister i stödet för kvinnor och barn

Enligt en rapport från Jämställdhetsmyndigheten från 2023 så saknar kvinnor och barn som lever med skyddade personuppgifter ofta tillgång till långsiktigt stöd och vård. Psykisk och fysisk hälsa påverkas särskilt starkt om personuppgifterna röjs. Socialtjänst, sjukvård och rättsväsende hanterar målgruppen på varierande sätt och informationsnivån hos myndigheterna är ofta otillräcklig. Stödet är i stor utsträckning beroende av idéburna organisationers insatser.

Många myndigheter har börjat förbättra rutiner, arbetsmetoder och information kring hantering av skyddade personuppgifter. Men implementeringen varierar och kunskapen behöver breddas, särskilt hos aktörer som möter målgruppen i vardagen. Det gäller exempelvis socialtjänst, skola, vård och rättsväsende.

Tillbaka till sidans topp

Rättsmedicinalverkets arbete omfattar flera olika verksamhetsområden. En av de mest kända delarna är de rättsmedicinska obduktionerna som genomförs när polisen misstänker en onaturlig död, exempelvis vid självmord, olycksfall, mord eller dråp. I dag kommer cirka 5 500 obduktioner från hela Sverige till Rättsmedicinalverket.

Många tror att obduktionerna är den största delen, men det är bara en del av vad vår verksamhet gör. En annan central uppgift är att utfärda ett stort antal rättsintyg. Sedan är vi även en forskande myndighet och kan hjälpa till med medicinska åldersbedömningar i migrationsärenden och brottsmål, säger Petra Råsten Almqvist, enhetschef vid Rättsmedicinalverket i Stockholm.

Rättsmedicinalverket hanterar mellan 5 500 och 6 000 rättsintyg per år. Dessa kan inkludera undersökningar av målsägande och misstänkta, samt granskningar av sjukjournaler och fotografier. Rättsintygen är medicinska utlåtanden som används i rättsprocesser för att beskriva och bedöma skador. De kan spela en avgörande roll i många brottsutredningar, men i synnerhet när fallen rör våld i nära relationer, grov kvinnofridskränkning eller sexuellt våld.

Ett rättsintyg ska objektivt beskriva skadebilden och kan innehålla bedömningar om skadornas uppkomstsätt och allvarlighetsgrad. I rättsintyget beskriver vi skadorna och relaterar dem till händelseförloppet, men vi bedömer aldrig själva brottet. Det är en viktig skiljelinje, betonar Petra Råsten Almqvist.

Vägen till att bli rättsläkare

Rättsläkare genomgår en utbildning som består av läkarutbildning och specialisering. Efter att ha blivit legitimerad läkare genomgår man en specialisttjänstgöring på fem till sju år, där man bland annat genomför cirka 400 obduktioner och skriver ett stort antal rättsintyg.

Det handlar om att få en djupgående förståelse för skadebilden och de medicinska bedömningar man behöver göra i rättsliga sammanhang, säger Petra Råsten Almqvist.

Det objektiva förhållningssättet är särskilt viktigt i våldsutredningar enligt Petra Råsten Almqvist. Exempelvis kan Rättsmedicinalverket fastställa om en skada är självförvållad eller orsakad av någon annan, men inte avgöra om ett brott har begåtts.

Om ett spädbarn har flera brännskador på ryggen kan vi till exempel fastställa att barnet inte kan ha åstadkommit skadan på sig själv, men vi kan inte utifrån skadebilden se vem som skulle kunna ha gjort det, förklarar Petra Råsten Almqvist.

Nya riktlinjer för rättsintyg 2024

För att säkerställa kvaliteten på rättsintyg infördes nya föreskrifter 2024 som ska reglera utformningen och innehållet i rättsintygen. Förutom att säkerställa kvaliteten ska de nya föreskrifterna även skapa en större enhetlighet, särskilt för de rättsintyg som utfärdas av läkare inom hälso- och sjukvården som saknar rättsläkarspecialisering.

Tidigare fanns det inga regler för hur rättsintyg skulle utformas, vilket ledde till stora variationer i kvalitet och innehåll. Ibland har vi sett rättsintyg där läkaren varit för partisk, till exempel genom att skriva att ‘patienten talar sanning’. Då kan det vara för att man har haft personen som patient under en längre tid vilket kan påverka rättsprocessen på ett felaktigt sätt, säger Petra Råsten Almqvist.

Föreskrifterna trädde i kraft den 15 november 2024 och togs fram i samråd med bland annat Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och Socialstyrelsen.

Rättsmedicin och brott i nära relation

Enligt Petra Råsten Almqvist är några av de största utmaningarna vid brottsutredningar av våld i nära relationer bristen på medicinsk dokumentation och att många våldsutsatta inte söker läkarvård.

Det gör det svårare att styrka deras berättelser i en rättegång. Ibland kan de enda bevisen som finns vara självtagna bilder, ofta av dålig kvalitet. En annan utmaning är att det även förekommer manipulerade bilder, vilket är svårt att använda som bevismaterial, säger Petra Råsten Almqvist.

I och med de nya föreskrifterna tror Petra Råsten Almqvist att domstolar och åklagare får bättre underlag för sina bedömningar, vilket förhoppningsvis leder till mer rättssäkra domar.

En möjlig lösning är att fler våldsutsatta undersöks av rättsläkare, så att det finns tillförlitlig dokumentation vid en eventuell rättegång. Här behöver Polismyndigheten få en bättre förståelse för normaliseringsprocessen. Man kan inte bara säga till en våldsutsatt kvinna ”Gå till den här adressen klockan 9 imorgon”. Ibland kanske man måste vara med hela vägen och till och med skjutsa kvinnorna dit för att säkerställa att de faktiskt går.

Tillbaka till sidans topp